characteristic.wordpress.com

…DAG! Farit och flängt med SJ. Inte haft minutrarna på min sida. Prommenerat till tentaskrivning när julskyltsförsäljarna plockade upp sina grejer och prommenerat ut därifrån då de plockade ihop sina saker igen. Missat ett tåg med typ 10 minuter, fick vänta i två timmar på nästa, fick vänta ytterligare 40 minuter eftersom det var försenat. Och jag som ville hinna med halvåtta-tåget till Karlstad. Bara att glömma Karlstad… Väl hemma så satt jag mig framför datorn, spelade lite Basement Jaxx och klickade hem lite böcker. Julklappar till mig själv i förskott:
GIDE, ANDRE: THE IMMORALIST
BURKE, CAROLYN: LEE MILLER
MORLEY, SHERIDAN: QUOTABLE OSCAR WILDE
GINSBERG, ALLEN: BEAT! : POESI OCH PROSA FRÅN BEATGENERATIONEN
FLANNERY, TIM:VÄDERMAKARNA – MÄNNISKAN OCH KLIMATET

Nu är jag så trött att jag kolar vippen på tuppen!

Man kan skrubba och tvätta jympaskorna, man kan packa minsta tänkbara attiralj, man kan raka benen, fylla på vattendepåerna, göra en pastamatlåda och helt enkelt vara SJUKT PEPP på spinning. Sen kan man omedvetet gå en lång omväg till spinningstället för att boka pass och fixa ”prova på”-medlemsskap för att sedan återvända lite senare. Under en viss tidspress går man vilse nånstans runt Norrtull och hinner inte i tid till det där passet med förväntningar med stort f. Så kan man göra. Hem kan man åka. Med en eftersmak beskare än kaffesump.

Musiktips: Dom kallar oss mods - Varsin sida av stan (myspace)

Är man NÅGONSIN så het som när man matchar outfit till sitt flottiga hår? NEJ! Tänk raggsockar, för litet, för stort, för slitet……
Nu ska jag ta mig en kvällsmacka med brie. Människan som uppfann brien är en gud.

Mamma: Jag duschar mycket oftare när jag är på besök hos dig. Det är en sån lyx.

Jag fattar INGENTING. What? Det är väl bara att gå och duscha hemma också.

Mamma: Nämen du förstår inte. Men när du blir i min ålder kommer du förstå. Nu försökte jag förklara… Vänta tills du blir 50 du också.

Tats fokkin stööört man.
God natt!

Vid halv tre idag var jag så hungrig så jag bestämde mig för att gå hem. Men först gick jag och handlade, skaffade Pulsens nya kundkort och gick hemåt. Jättesakta gick jag för att jag har ett sånt skavsår på vänster fot. Det är blod i hälen på min ena Converse. De enda skor jag har som inte skaver där såret är är mina gummistövlar och jag kände inte för dom i morse. Det gick inte fort alltså…

När jag kom hem skulle jag äntligen äta, så jag skördade mina solrosskott. Jag tror att de är klara nu (är inte så erfaren vad gäller groddning av solrosfrön), sen insåg jag att de kanske skulle behöva mogna till sig lite i kylen (skördefest en annan dag alltså). I stället började jag baka två limpor. Har ett standardrecept på rågbröd som jag kör på och köper nästan aldrig bröd i affären. I rågbrödet är det hasselnötter, jag smakade på en och fick världens julvibb. Nu längtar jag efter juletid också! Mitt i allt så kom en saklig och engagerad gubbe från hyresgästföreningen och värvade mig. Det gjorde han rätt i. Jag gillar tanken med hyresgästföreningen.

Nu, en fjärdedels timma efter 18 så har jag äntligen värmt på min marockanska gryta och fixat råris till. Sååååååå gott med mat! Kanske hänger hunger lite ihop med vad man gör. Man känner inte hunger så mycket när man leker bagarstuga, med däremot när man pluggar…

Make sense.

Hej, har du tråkigt?
- En av mina favoritbloggerskor Nanna Johansson har på sin blogg definierat ”Fem dvärgar Snövit inte ville umgås med”. Läs.
- Se alla Ulf Malmros filmer och ta reda på om han har med låten ”Notes about freedom” av Act II i alla.
- Här hittar du alla andra bra bloggar som man gör rätt i att kolla in (tryck på ”Bloggar”).
- Lyssna på repriser från ”Sommar i P1”, dessa var bäst 2009: Cecilia  Frode, Hanna Hellqvist, Helena von Zweigbergk, Bodil Malmsten, Morgan Alling & Sara Paborn.
- Vill du blicka framåt och gå åt andra hållet så kan du börja tillverka hemmagjorda julklappar (Gå in på ”julbloggar” på denna sida, så kan du få tips).
- Göra glädjedans för att Charlie Winston (hundra år efter genombrottet) släpper skiva i Sverige (och kommer på att han ska lägga upp låtar på Spotify), för att Riltons vänner kommer ut med sin platta ”Japanmix” och för att Asha Ali tillslut släppt ”Hurricane”.

Nu när mornarna börjar bli kyliga så hugger det till lite extra. Av längtan till att känna att det snart kommer bita lite i kinderna när man trycker ner sina raggsockfötter i dojorna och har ögonen fulla av sömngrus (men det gör inget för det är ändå mörkt utomhus). Till att känna att det biter lite i kinderna när man går för att släppa ut eller ta in en häst från hagen. Till att känna att man är nöjd över att man har avklarat en rutin fastän man har en massa saker kvar att göra…

Har ju inte haft nåt internet på detta ställe fram till rätt så nyligen. I stället har jag letat trådlösa uppkopllingar och till sist hittat en på sjukhuset i närheten som jag använde en dag när jag var tvungen att kolla tågtider till Gävle och min mail. När jag var klar och drog ut datorkabeln ur datorn tänkte att ”den här måste jag komma i håg sen”, så packar jag ihop mina grejor och reser mig för att gå. Då känner jag att det känns som om jag har glömt något. Jag vänder på mig och kollar länge på stolen där jag suttit. Men jag ser inget som kan vara mitt ligga kvar där, så jag går hem. 
Två dagar därpå köper jag ett mobilt internet som jag installerar. När installationen är färdig behöver datorn laddas och då upptäcker jag att jag har glömt datorkabeln.  Efter ett antal dagar har jag nu i alla fall fått tillbaka sladden och fått igång internet. Typically me.

Wtf, dom har flyttat tentan EN HEL MÅNAD framåt! Det var inte med i beräkningarna. Jag behöver lite tidspress, sån är jag. Nu kanske man kan unna sig att ta sig igenom nåt skönlitterärt. Eller plugga franskaglosor. Eller läsa nåt skönlitterärt och skaffa sig en internetuppkoppling.

En gubbe satt vid samma bord som oss på en kaffeservering vi var på idag. Det var alltså en kaffeservering vi var på, inget café utan ett sånt ställe där de kör med pappfat med en sockerkaksskiva, en småkaka plus en bulle på och kaffe med obegränsat med påtår till – allt så hemmagjort det bara går.

Där satt alltså en korpulent man, med sitt tunna hår kammat som i en jätte kort tuppkam mitt på hjässan, en man som till att börja med mest skrattade åt våra skämt men sedan började samtala mer och mer. En så skön gubbe alltså! Han talade väldit naturligt, som om han var tillfreds på nåt sätt. Hade varit chef i hemvärnet, varit FN-soldat, busschaffis (mellan Gävle och Jugoslavien som han brukade säga för att folk skulle fårstå att han minsann inte hade nån standardrutt), busstädare, haft en mack/kiosk, jobbat där min pappa jobbar m.m. Dessutom visste han vem min farfar var. Bil körde han också. Han besatt en ”plåtlåda på hjul”, och denna hade han köpt när han var lite drygt 70 år av en man som var lite drygt 80 år, via Blocket. Allt detta och lite därtill, bla. en rolig historia som jag inte fattade, delgav han med en väldigt hes stämma eftersom hans röst på bara fem månader gått till att nästan bli helt ohörbar. De skulle operera honom sa han men det trodde han inte på.

Dessutom var han full i cancer. Fastän han var så pigg och glad så var det totalt tydligen fem fel på honom. Allvarliga fel. En dam han hade talat med tyckte att det var otroligt att han levde. Nu hade han i alla fall just ordnat färdigt med allt inför begravningen. Han hade köpt sin kista och den kåpa han tänkte ha på sig tillsammans med sin hemvärnsmössa den dag han låg i kistan. Han hade även skrivit en liten vers som han ville få uppläst. Allt var klart, det skulle bli så lite möda som möjligt för hans tre döttrar och de andra anhöriga.

Gjorde en ”köra flyttkartonger”-spellista och när jag skulle bränna den insåg jag att jag ju packat ner alla cd-r-skivor. Så kan det gå.